Pediatriskt ekg tolkning
Referensvärden (normalvärden) för EKG-tolkning: Pediatrisk och neonatal
Tolkningsmetod för pediatrisk och neonatal EKG-tolkning
- Hjärtfrekvens
- Hjärtrytm
- P-våg
- PQ-tid
- QRS-komplexet
- ST-sträckan
- T-vågen
- U-våg
- QT-tid (QTc-tid)
Neonatala referensvärden
Tabell 1. Davignon et al: bästa data för neonatalperioden.
Dessa siffror kommer från Davignon et al och utgör de bästa data för neonatalperioden. Intervallerna är 98% konfidensintervall och medelvärdet anges i parentesen. Värden utan intervall utgör e percentilen (övre normalgränsen).
| Ålder | <1 dag | 1–3 dagar | 3–7 dagar | 7–30 dagar | 1–3 mån | 3–6 mån | 6–12 mån | 1–3 år | 3–5 år | 5–8 år | 8–12 år | 12–16 år | >16 år |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hjärtfrekvens (slag/min) | 93– () | 91– () | 90– () | – () | – () | – () | – () | 90– () | 73– () | 65– () | 63– (92) | 66– (86) | 50 – |
| El-axel (grader) | 58– (>) | 65– (>) | 76– (>) | 65– () | 31– (75) | 7– (60) | 7–98 (54) | 8– (55) | 7– (55) | 10– (66) | 9– (61) | 11– (58) | – |
| QRS-tid | 21–76 | 22–67 | 21–68 | 22–79 | 23–75 | 22–79 | 23–76 | 27–75 | 30–72 | 32–79 | 32–85 | 34–88 | – |
| PQ-tid | 79– () | 81– () | 75– () | 73– () | 73– (98) | 74– () | 73– () | 82– () | 85– () | 90– () | 87– () | 92– () | – |
Q Bakgrund till pediatrisk och neonatal EKG-tolkningNeonatal och pediatrisk EKG-tolkning följer samma principer som EKG-tolkning för vuxna men det finns avgörande skillnader. Dessa skillnader förklaras av den dramatiska anatomiska och fysiologiska utveckling som barnet genomgår under de första levnadsåren, särskilt det första året. Allteftersom hjärtat och anatomin utvecklas förändras också EKG-bilden. EKG-kurvans amplituder, intervaller och mönster är annorlunda hos barn och dessutom finns en uttalad åldersvariation under barnaåren. Vårdpersonal som arbetar med barn behöver därför vara väl förtrogna med åldervariationer i EKG-kurvan. Barnets fysiologiska och anatomiska utvecklingHos vuxna är vänster kammare betydligt större än höger kammare. Detta gör att QRS-komplexet hos vuxna domineras av vänster kammares aktivitet. Vid födseln, däremot, är höger kammare större och kraftigare än vänster kammare, vilket gör att QRS-komplexet domineras av höger kammare. Detta förklaras av att höger kammare pumpat blod mot ett högre motstånd än vänster kammare under fosterstadiet. Den kraftiga högra kammaren ger höga R-vågor i avledningarna V Patologisk ST-höjning (i frånvaro från vänstergrenblock och/eller hypertrofi) definieras som: ≥ 1 mm ST-höjning (mätt inom J-punkten, d.v.s. övergången mellan QRS samt ST-sträcka) inom två intilliggande avledningar, förutom i V2–V3 där nästa gäller:
En avgörande andel från EKG:n tagna på patienter med akut kranskärlsocklusion (ca 25 %) kommer ej uppfylla dessa kriterier samt klassas vilket ST-höjningsinfarkt. Hos patienter tillsammans pågående bröstsmärta kan därför upprepade EKG-registreringar vara från värde, dock tröskeln bör vara nedsänkt för akut koronarangiografi, även i frånvaro av signifikanta ST-höjningar, angående patienten ej blir smärtfri. ST-höjningar som ej beror vid ischemi förmå ses vilket normalvariant alternativt som en delfenomen från tidig repolarisation hos framför allt unga män. Perikardit kan yttra sig vilket generella ST-höjningar (till skillnad från ischemisk ST-höjning vilket i regel är lokaliserad till en anatomiskt område). ST-sänkningar kan indelas inom följande 3 grupper:
|