Försvarsberedningens beslut
Försvarsbeslutet
Försvarsbeslutet (regeringens proposition /) fattades den 16 juni av Sveriges riksdag och medför en inriktningsändring då man till skillnad från de föregående försvarsbesluten åter ökar anslagen och flyttar tillbaka fokus till nationellt försvar av Sveriges territorium.[1]
Försvarsbeslutet föregicks av en omfattande debatt. Både folkpartiets ledare Jan Björklund och överbefälhavaren General Sverker Göranson ansåg emellertid att anslagshöjningarna var för låga, Försvarsmakten ansåg att nödvändiga tillskott för att kunna fullfölja beslutet var 17,5 miljarder att jämföra med tilldelat tillskott på 10,2 miljarder. [2][3][4] Debatten fick sitt stora genomslag då överbefälhavaren Sverker Göranson i en intervju till svenska dagbladet sade att försvaret bara kunde försvara en begränsad del av Sverige i högst en vecka.[5] Diskussionen fortlöpte sedan parallellt med flera kränkningar av svenskt luftrum samt Rysslands invasion av Ukraina.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Under Almedalsveckan i juli gick ÖBSverker Göranson ut i media och uppgav att de dåvarande ekonomiska ramarna ej skulle hålla efter den dåvarande inriktningsperioden. ÖB
Totalförsvaret –
Fru talman! Kollegor inom försvarsutskottet! Statsråd! Hej mot alla er som tittar och lyssnar!
I dag äger vi mandatperiodens största argumentation på försvarsområdet, den angående inriktningen till totalförsvaret år
Debatten följer på en och en halvt års arbete inom Försvarsberedningen, var alla riksdagens partier inom många timmar har samtalat om hur Sveriges totalförsvar bäst ska utvecklas framöver. Jag vill verkligen tacka samtliga experter samt sakkunniga inom Försvarsberedningen samt ordföranden på grund av det sysselsättning som lagts ned.
Fru talman! Enigheten inom försvarspolitiken kunna tyckas märklig. Politiker bör ju existera oeniga. oss ska visa på skillnader och bråka om specifikation. Visst framkommer skillnaderna även i den här debatten - ni kommer inom alla fall att lyssna ganska många vänsterpolitik ifrån mig. dock i detta allvarliga säkerhetsläge vi existerar i, var Rysslands folkrättsvidriga invasionskrig inom Ukraina för tillfället närmar sig ett tredjeplats år, blir investeringen ifrån oss politiker att existera så eniga som möjligt. Jag hoppas att detta kan ge arbetsro samt stöd mot alla inom totalförsvarssektorn, samt det existerar en värdefull signal både utåt mot Ryssland samt inåt mot hela befolkningen.
Fru talman! Världen behöver fred. A
Försvarsbeslutet
Försvarsbeslut är ett försvarsbeslut som riksdagen beslutade om den 15 december gällande det svenska försvarets inriktning och utveckling åren –, där lagändringarna börjar gälla den 1 februari [1][2][3]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Budgetförhandlingar –
[redigera | redigera wikitext]Inför det kommande försvarsbeslutet varnade ÖBMicael Bydén i november att försvaret riskerar att tappa i försvarsförmåga om inte försvarsanslagen höjs efter [4] I januari inför Rikskonferensen med Folk och Försvar krävde flera av de borgerliga partierna att försvaret skulle få ökade anslag redan innan på grund av det kraftigt försämrade världsläget. Moderaterna ville då höja anslagen med 8,5 miljarder kronor, Liberalerna gick ännu högre och ville ge försvaret 28 miljarder kronor för åren –[5][6]FörsvarsministerPeter Hultqvist svarade på detta genom att säga att han inte kommer delta i någon offentlig auktion gällande försvarets ekonomi.[7] Kristdemokraterna lämnade 14 augusti försvarsförhandlingarna för åren –, då de ansåg att regeringens bud på 6 miljarder kronor till försvaret var för lågt och saknade långsiktighet. Försvarsministern ko