Jämlikhet inom vården
Jämlikheten och jämställdheten inom sjukvården
Anf. Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Det sista var ett viktigt påpekande: Det spelar ingen roll av vilka skäl någon blir diskriminerad eller åsidosatt. Oavsett om det är för att man är kvinna, invandrare, ung eller gammal är det lika fel. Därför gäller det att sjukvården hela tiden bemödar sig om att bemöta alla människor på samma goda sätt, vare sig det rör sig om en högutbildad eller lågutbildad person, en person med svensk eller utländsk bakgrund, en kvinna eller en man, en flicka eller jättegammal kvinna - precis alla ska behandlas på samma värdiga sätt. Den första frågan jag fick från Eva-Lena Jansson handlade om den sista formuleringen om de kunskapsmässiga framsteg som insatserna har medfört. Har vi gjort sådana? Ja, det vill jag påstå att vi har. Socialstyrelsen kom med en rapport som heter Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst, där man har tittat på landstingens engagemang för jämställdhet. Där säger man att det har ökat påtagligt under de senaste tre åren. Vi vet att det jag kommer att säga nu inte är någon garanti för att det kommer att bli så i verkligheten, men man kan också se att samtliga landsting nu åtmi
Hur ska jämlik vård uppnås när regionerna prioriterar olika?
Frågan om horisontella prioriteringar existerar het. samt svår. Trots det besitter få regioner etablerat beredande prioriteringsråd på grund av att hantera arbetet tillsammans med systematiska, strukturerade och transparenta prioriteringar. Lika få besitter visat nyfikenhet för för att testa samt implementera den nationella modellen för horisontella prioriteringar.
Hälso- samt sjukvården brottas med stora utmaningar sålunda som gigantiska miljonunderskott, resursbrist, nya kostsamma innovationer samt en åldrande befolkning. Landets regioner översköljs också från nya kunskapsstöd i form eller gestalt av vårdprogram, vårdförlopp samt riktlinjer tillsammans med förslag vid åtgärder såsom slukar stora resurser. Behoven växer, samtidigt som resurserna är ändliga. Vilka förutsättningar finns inom landets regioner att hantera svåra prioriteringsbeslut?
Det har gått drygt en år sedan Prioriteringscentrum nära Linköpings högskola släppte ett rapport vilket presenterar ett modell på grund av horisontella prioriteringar. Modellen syftar till för att göra processen öppen samt rättvis samt vara en stöd inom svåra prioriteringssituationer. Tanken existerar också för att den förmå fungera såsom arbetsverktyg vilket landets regioner fortsatt är kapabel testa
Jag skrev tidigare om personcentrerad vård efter att ha pratat med en blind diabetiker. För att gräva vidare om på vilket sätt som Västra Götalandsregionen aktivt jobbar med dessa frågor vände jag mig till Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) på Koncernkontoret. Peder Welin är en av experterna där och han tog sig tiden att svara på några frågor om deras jobb.
Vad är KJVs uppdrag?
– Vi brukar säga att vår roll är att medvetandegöra om jämlikhet och jämlik vård, och att hjälpa verksamheter på olika nivåer att göra något åt ojämlikheterna. Vi jobbar med kunskapsspridning, utbildning och verksamhetsutveckling. Våra uppdrag kan bland annat handla om ledning- och styrsystem. Sen blir det förstås även forskning och kunskapsgenerering.
Totalt jobbar tio personer inom KJV. De är alltså ingen patientombudsman, har man ett konkret klagomål på vården är det Patientnämnden som är vägen in för synpunkter.
– Många ärenden till patientnämnderna tycks bottna i dåligt bemötande och mer sällan handlar det om ren diskriminering eller ojämlikheter.
Sen ska man komma ihåg att det finns myndigheter för allvarligare klagomål, Diskrimineringsombudsmannen, Inspektionen för vård och omsorg, med fl