Torskfiske östersjön
Torsk
Östersjötorsken blir allt mindre
Torsken (Gadus morhua) håller till i kalla nordliga vatten och ända ner till meters djup. Under de senaste årtiondena har torsken i Östersjön minskat i storlek och förökar sig i allt yngre ålder, ett starkt tecken på att beståndet är stressat. Torsken som lever i Östersjön är unik i sitt slag, då den klarar av den låga salthalten i vattnet. Om vi förlorar torsken, förlorar vi en unik och viktig art i Östersjöns ekosystem.
Torsken då och nu
På talet var det vanligt med stora och fina torskar, men torsken har med tiden blivit mindre. Orsaken är en försämring i Östersjöns miljö, tillsammans med ett hårt fisketryck. Torsken blir även könsmogen tidigare, vilket är en stark indikation på att arten har problem.
Torsken finns i alla Sveriges omgivande hav, och i Östersjön har torskbeståndens situation växlat kraftigt under de senaste åren. Idag är torsken generellt liten och smal. Endast ett litet antal torskar växer till sig och blir stora, vilket är bekymmersamt för torskens fortsatta utveckling i Östersjön.
Möter många hot
Arten är anpassad till att leva i Östersjöns saltfattiga förhållanden, och håller sig gärna nere på djupet. Tyv
Analys: Fisket inom Östersjön äger inte gått enligt (flerårs)plan
Torskhuvuden. Foto: Mostphotos.
EU:s fleråriga förvaltningsplan (MAP) på grund av fisket inom Östersjön plats unik inom sitt stöt när den trädde inom kraft sommaren Syftet plats att producera bättre förutsättningar för för att leva upp till den gemensamma fiskeripolitiken och målen om miljömässigt, ekonomiskt samt socialt hållbart fiske samt vattenbruk.
Nyligen presenterade EU-kommissionen ett första granskning av hur flerårsplanen äger fungerat beneath sina inledande fyra kalenderår. Det existerar ingen överdriven att yttra att utvecklingen inte besitter gått helt enligt program. För flera av Östersjöns viktigaste affärsmässig fiskbestånd existerar läget bedömande. Allra värst är detta för torsken i östra beståndet, liksom står vid randen mot kollaps.
EU:s kommissionär för miljö, hav samt fiske, Virginijus Sinkevicius, konstaterar att utvärderingen ändå visar att ”vi kan ej skylla uteslutande på fiskesektorn”, och poängterar att flera av dagens allvarliga bekymmer ”orsakas från påverkan vilket började långt före ”, såsom eutrofiering, överfiske samt utsläpp från miljögifter.
Övergödningens trend är bruten
Att flera fiskbestånd i Östersjön nu ligger på kritiska nivåer k
Östersjöns fiskemöjligheter för beslutade
Som under tidigare år kommer riktat fiske efter torsk i hela Östersjön och sill i västra Östersjön att vara förbjudet under , och endast bifångster inom fiske på andra arter tillåts. Bifångstkvoterna för torsk sänks dock med mellan 22–28 procent, medan bifångstkvoten för sill i västra Östersjön förblir oförändrad. I syfte att skydda torskens lek gäller fortsatt tidigare införda fiskestopp i västra och östra Östersjön, men det finns viss möjlighet att bedriva fiske efter andra arter under fiskestoppen. Bland annat tillåts visst pelagiskt sillfiske under sommaren , samt ett begränsat småskaligt fiske av sill i västra Östersjön.
Återväxt i lekbiomassa
Fiskemöjligheterna för sill i centrala Östersjön och i Bottniska viken höjs med respektive 21 procent efter att den vetenskapliga rådgivningen visat återväxt i lekbiomassa, förbättrad kondition hos fisken och ett ökat bidrag från yngre årsklasser. Men det finns fortsatt osäkerheter kring förekomsten av lokala genetiska delbestånd och en onaturligt låg andel storväxta individer i bestånden. Fiskemöjligheterna beslutades därför enligt den lägsta nivån i rådgivningen för båda bestånden.
För s