Är ljung bra för vilda djur
Allt tätare skogar – allt mindre blåbär, lingon och ljung
En ny avhandling från SLU har undersökt hur olika skogar påverkar tillväxten av blåbär, lingon och ljung. Dessa tre arter dominerar ofta undervegetationen i de nordliga skogarna i Europa och spelar en avgörande roll i skogsekosystemen. De påverkar kolcykeln, levererar ekosystemtjänster och utgör en viktig födoresurs för olika vilda djur, såsom tjäder, brunbjörn och klövdjur. Det finns även studier som visar att när det är gott om blåbär och lingon så väljer klövvilt hellre bärbuskar än att äta på trädplantor. Därmed minskar skadorna på träd i produktionsskogen.
Under de senaste årtiondena har trädskiktet förändrats på grund av skogsbruket. I takt med att granskogarna blir allt mer utbredda, tätare och mörkare har mängden blåbär, lingon och ljung minskat kraftigt. Med andra ord kan det finnas en koppling mellan hur markägare planterar träd och hur mycket betesskador som skogsnäringen drabbas av. I brist på bärbuskar väljer klövdjuren gärna att beta trädplantor.
Annons
SLU skriver att Lauras Juvany Canovas resultat visar att skogsägares beslut om skogsskötsel har en stark inverkan på födotillgången för äl
Skogen, bytesdjuren och rovdjuren hänger ihop
I ekosystemets väv är alla beroende av och påverkar varandra.
Topprovdjuren spelar en viktig reglerande roll i friska ekosystem. Sveriges moderna skogsbruk skapar ekologiska öknar. Rovdjuren driver också, med sin selektion på bytesdjuren, arternas utveckling framåt i evolutionen. Något som den mänskliga jakten inte kan ersätta. Hans Ring förklarar här och ger sitt perspektiv på sambanden mellan olika aktörer i naturen och hur det kommer sig att vårt nutida kalhyggesbruk är förödande även för rovdjuren.
Allt hänger ihop. För att ett ekologiskt system skall fungera krävs att alla delarna i systemen mår bra. De gröna växterna och svamparna är basen i systemet. Nästa skikt är alla de djur som lever på växterna. Över denna nivå finns myriader av mindre rovdjur som också är mer eller mindre allätare, dvs också äter vegetabilier. Och högst i denna ekologiska pyramid finns de s.k. topprovdjuren, som reglerar ekosystemen uppifrån, s.k. ”top-down”, till skillnad från växtbasens påverkan nedifrån som kallas ”bottom-up”.
Om den vegetativa basen slås ut, genom kalavverkningar eller annan förstöring, slås hela systemet på platse
Ljung - Karaktär och Användning i Naturen
Innehållsförteckning:
- Ljungens botaniska egenskaper
- Utbredning och växtplatser
- Användning i trädgårdar
- Ekologisk betydelse
- Medicinska samt traditionella användningar
- Kulturell och historisk betydelse
- Skötsel samt förökning
- Bevarandestatus samt hot
Ljungens botaniska egenskaper
Ljungen (Calluna vulgaris), tillsammans med sin robusta natur samt anpassningsbara växtsätt, har sedan länge varit en välkänd företeelse inom den skandinaviska floran. Denna mångsidiga växtspecies uppvisar enstaka rad botaniska egenskaper likt gör den unik samt relevant till både ekosystemet och den mänskliga användningen. I detta följande avsnittet kommer oss att utforska ljungens botaniska karakteristika, ifrån dess morfologiska strukturer mot dess fortplantningsmekanismer och ekologiska betydelse.
Vetenskapligt namn: Calluna vulgaris
Calluna vulgaris existerar det vetenskapliga namnet på grund av ljung, enstaka flerårig lågväxtväxt som ofta används inom trädgårdar samt för vildmarksplantering.
Flerårig buske
Ljung existerar en flerårig buske likt tillhör familjen Ericaceae. Den kännetecknas från dess små, skaliga ark och rikliga små klockformade blommor likt ofta blommar i lila, rosa alternativt vita nyanser