Vad betyder organogena jordarter
Jordmateriall&#;ra
Jord är uppbyggd av korn och hålrum som existerar fyllda tillsammans med vatten och/eller gas. Ofta är jorden uppblandad tillsammans med humusämnen, detta vill yttra organiskt ämne från växter och djur.
Jordens geotekniska attribut beror mot stor sektion av kornens storlek samt form. Jordens struktur har även stor inverkan – både hur jordlagren existerar ordnade och hur enstaka korns mineral är arrangerade. Andra viktiga parametrar till de geotekniska egenskaperna existerar mängden organiskt material liksom kornens detaljerad mineraler ( kvarts, fältspat, glimmer samt lermineralet illit). Alla dessa faktorer existerar beroende från hur jorden har bildats ( genom sedimentation inom en havsvik eller genom erosion samt avsättning beneath inlandsisen) samt därför existerar geologin enstaka viktig systervetenskap till geotekniken.
Mineraljord och organisk jord
Inom geotekniken delas jord in i mineraljord och organisk jord. Organisk kallas jorden om den består till mer än 20 viktprocent från organiskt ämne. Vanliga organiska jordarter existerar torv samt gyttja. dem är många porösa samt deformeras mycket nära belastning. Vanliga mineraliska jordarter existerar sand, småsten och morän. Läs mer om mineraliska jordarter.
Kohesionsjord samt friktionsjord
Man
Jordart
Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja.
Jordarter med stor mängd sönderdelat berg indelas efter kornstorlek i olika klasser.
Klassificering enligt kornstorlek (kornfraktioner)
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]Korngruppsskala, kornstorlek enligt SGF (reviderat )
- block (mer än mm) ( mm fram till )
- sten (60— mm)
- grus (2—60 mm)
- grovgrus (20—60 mm)
- mellangrus (6—20 mm)
- fingrus (2—6 mm)
- sand (0,06—2 mm)
- grovsand (0,6—2 mm)
- mellansand (0,2—0,6 mm)
- finsand (0,06—0,2 mm)
- silt (0,—0,06 mm)
- grovsilt (0,02—0,06 mm)
- mellansilt (0,—0,02 mm)
- finsilt (0,—0, mm)
- ler (mindre än 0, mm)
I äldre beteckningssystem, tidigare använt vid SGU, gäller följande gränser
- block (mer än mm)
- sten (20— mm)
- grus (2—20 mm)
- sand (0,2—2 mm)
- mo (0,02—0,2 mm)
- mjäla (0,—0,02 mm)
- ler (mindre än 0, mm)
- finler (mindre än 0, mm)
I andra länder används följande system
[redigera | redigera wikitext]| namn | ISSS | USDA |
|---|---|---|
| gravel | >2 | >2 |
very co Jordarter, matjordFotograf/bild: Martin Hanner, ¤ (Sedimentära jordar, minerajordar, stenmjöl, varm och kall jord, ny och gammal jord, sandjord, mojord, grovmo, finmo, mjäljord, mjäla, lerjord, styv lera, såplera, moränjord, aggregat, mulljord, mylla, humusjord, kulturjord, kulturjordmån, matjord, alv, jordgrund, plogsula, såjord, planteringsjord, enkelkornsstruktur, jordförbättring) Jord består av mineralpartiklar (mest korn från berg men också andra mineraler), porer (hålrum för syre och vatten), organiskt material (växtdelar s.k. mull eller humus) och mikroorganismer. Att jord mest består av bergpartiklar är kanske inte allom bekant och därför benämns mineraljordar, eller sedimentära jordar. Istider, vind och vatten har skrapat av bergen i olika partikelstorlekar - stenblock, sten, grus, sand, mo, mjäla och lera. Partiklarna har mer eller mindre sorterats i storleksordning av vind och vatten. Vi har fått olika jordarter beroende på partikelstorlek från urbergen.
|