Friskolor sänkt skolpeng

Om skolpengen sänks med 10 procent kommer 75 procent av de aktiebolag som driver grundskolor ha negativ rörelsemarginal, -5,6 procent. I deras skolor går närmare 97 elever och fler än 16 personer arbetar där. Detta framgår av rapporten Hur påverkas friskolor av sänkt skolpeng? som PwC har gjort på uppdrag av Almega.

Bakgrunden till rapporten är regeringens förslag om sänkt skolpeng till fristående grundskolor. Och eftersom förslaget ej föregåtts av någon konsekvensanalys syftar den till att visa de effekter som åtgärden skulle få för de huvudmän som driver fristående grundskolor.
Rapportens utgångspunkt är en analys av lönsamheten för fristående grundskolor drivna i aktiebolagsform.

Den genomsnittliga rörelsemarginalen (EBIT) beräknas för åren –, befintliga verksamheter. Därefter analyseras vilka ekonomiska effekter som regeringens förslag skulle få på lönsamheten. För detta har PwC utgått från två scenarier: ett där skolpengen sänks med 8 procent och ett där sänkningen uppgår till 10 procent. Dessa procenttal utgör det intervall som tidigare har nämnts av skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

  • Den genomsnittliga rörelsemarginalen för fristående grundskolor med aktie
  • friskolor sänkt skolpeng

    • Idag vill jag återge den debattartikel som kollegor i AcadeMedia har i SvD. Detta är mycket väsentlig information att beakta för alla som talar om att skolan ska vara likvärdig. Elever som väljer en friskola ska inte straffas med sänkt skolpeng.

    /Ulla Hamilton

     

    Regeringens nya skolpengs­förslag ger kommuner mandat att sänka skolpengen för friskolor. Skolministern sa i SR:s Studio Ett den 10 februari att det nog kommer att röra sig om sänkningar på 8–10 procent. Det är samma siffra som utbildnings­minister Anna Ekström tidigare nämnt. Det skulle innebära 2 miljarder kronor extra till kommunerna, för att täcka kostnader som ingen hittills lyckats specificera. Och det är friskole­eleverna som får betala.

    Förslaget grundar sig i att kommuner har ett större uppdrag, ett så kallat utbuds­ansvar, som till exempel innebär att de med kort varsel måste kunna erbjuda elever en skolplats. De menar att detta kan inträffa om det plötsligt flyttar in många nya elever till kommunen eller om en friskola lägger ner.

    Kostnaden för denna beredskap belastar dock inte enskilda kommunala skolor, utbuds­ansvaret och eventuella kostnader förknippat med detsamma är kommunens. Det ingår inte

    – Regeringens förslag om sänkt skolpeng mot fristående grundskolor har lagts utan någon ordentlig konsekvensanalys. Detta existerar oansvarigt samt anledningen mot att oss har låtit PwC titta på vilka effekterna från förslaget skulle bli, säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör inom Almega Tjänsteföretagen.

    Rapportens utgångspunkt existerar en bedömning av lönsamheten (EBIT) till de fristående grundskolor, inklusive förskoleklass, vilket drivs från aktiebolag.

    – PwC:s analys visar att den genomsnittliga rörelsemarginalen för friskoleföretagen under år – fanns 4,9% andel. Detta existerar en relativt låg lönsamhet i jämförelse med flera andra branscher, och skulle givetvis påverkas kraftigt ifall skolpengen sänks, säger Stefan Koskinen.

    För för att beräkna vilka konkreta effekter som regeringens förslag skulle få vid lönsamheten besitter PwC utgått från numeriskt värde scenarier. en där skolpengen sänks tillsammans 8 andel och en där sänkningen uppgår mot 10 andel. Dessa procenttal utgör detta intervall såsom tidigare äger nämnts från skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

    – Om skolpengen sänks tillsammans 10 andel är lönsamheten utraderad samt den genomsnittliga rörelsemarginalen på grund av samtliga friskolor landar vid -5,6 andel. Tre från fyra