När var och vad var upplysningen
Upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt
Tidigare i historien och under talet och talet hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå samhällsordningen som ett människoverk. Samhället var uppbyggt av människor och kunde därför förändras av människor.
Upplysningsidéerna dominerade kulturlivet
Upplysningen var en tankeströmning som dominerade kulturlivet under talet. Upplysningsfilosoferna menade att människan skulle bruka sitt förnuft istället för att blint böja sig för kyrkans dogmer eller invanda tankesätt.
Utifrån den utgångspunkten var de också kritiska mot de rådande politiska och sociala förhållandena. Samhället borde styras på ett mera framstegsvänligt sätt med större folkligt inflytande, menade många samhällskritiker och lade fram olika förslag, alltifrån Rousseaus direktdemokrati till Voltaires "upplysta despoti" (se nedan).
Folket har rätten att göra uppror
Några av upplysningsfilosoferna tänkte sig att samhället uppkommit som ett resultat av ett slags ursprungligt fördrag, där människorna lämnade ifrån sig makten till en stat
Upplysningstiden
Upplysningstiden, även kallad upplysningen, fanns en kulturhistorisk rörelse inom Europa beneath talet. tillsammans rötter inom senare delen av talet, blev den en kraftfull rörelse inom början från talet, tillsammans slutpunkt kring år Kulmen nåddes inom Frankrike beneath Voltaire samt encyklopedisterna. Livskraften hämtades ifrån naturvetenskapens framsteg och den åtföljande trovärdighetskrisen för den kristna tro. Vetenskapernas nya universum, upplysningstidens filosofi, tycktes oförenligt tillsammans den gamla ”av Gud givna ordningen”. I stället för den uppenbarade tro vände man sig mot deism samt naturlig tro. En allt radikalare religionskritik och enstaka allt starkare strävan efter samhällsförändringar nådde sin kulmen med den franska revolutionen (–).
Upplysningens viktigaste koncept var tron på människans förnuft. Man ska ej okritiskt lita på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. Man behöver inte ens tro vid det liksom olika kyrkor lär ut och detta som prästerna predikar. enstaka annan nödvändig tanke beneath upplysningen plats att samhället utvecklades bäst av jämlika människor inom samverkan. RationalisternaDescartes, Hobbes samt Spinozas idéer präglade upplysningens tidevarv.
Krit och talets europeiska historia brukar ofta benämnas ”Upplysningstiden”. Under denna tid blev det allt vanligare att man debatterade hur samhället egentligen borde vara uppbyggt, hur staten skulle styras och fungera.
Varför blev det Upplysning i Europa?
Upplysningstankarnas genomslag i Europa berodde på tre olika faktorer:
1) Följderna av den naturvetenskapliga revolutionen: utvecklingsoptimism och kritik mot kyrkan. De intellektuella ifrågasatte kyrkans traditionella inflytande och ville sprida naturvetenskapens upptäckter och metodik till alla människor och till alla områden av samhället. Det är av detta som själva benämningen ”Upplysning” kommer.
2) Kontakterna med den utomeuropeiska världen gav impulser till ökad tolerans och rättssäkerhet. Även om européerna ofta behandlade andra folk med förakt, så fanns det också de som såg fördelar i andra kulturers större tolerans eller alternativa styrelsesätt. Detta blev särskilt populärt i länder som Frankrike och Ryssland, där det kungliga envåldshärskardömet blev allt starkare under talet.
3) Den allt mäktigare borgarklassen var vid den här tiden den viktigaste ekonomiska gruppen i samhället, men borgarna saknade de privileg
och talets europeiska historia brukar ofta benämnas ”Upplysningstiden”. Under denna tid blev det allt vanligare att man debatterade hur samhället egentligen borde vara uppbyggt, hur staten skulle styras och fungera.
Varför blev det Upplysning i Europa?
Upplysningstankarnas genomslag i Europa berodde på tre olika faktorer:
1) Följderna av den naturvetenskapliga revolutionen: utvecklingsoptimism och kritik mot kyrkan. De intellektuella ifrågasatte kyrkans traditionella inflytande och ville sprida naturvetenskapens upptäckter och metodik till alla människor och till alla områden av samhället. Det är av detta som själva benämningen ”Upplysning” kommer.
2) Kontakterna med den utomeuropeiska världen gav impulser till ökad tolerans och rättssäkerhet. Även om européerna ofta behandlade andra folk med förakt, så fanns det också de som såg fördelar i andra kulturers större tolerans eller alternativa styrelsesätt. Detta blev särskilt populärt i länder som Frankrike och Ryssland, där det kungliga envåldshärskardömet blev allt starkare under talet.
3) Den allt mäktigare borgarklassen var vid den här tiden den viktigaste ekonomiska gruppen i samhället, men borgarna saknade de privileg