Hus järnväg plint
Frågor & Svar - Tips & Råd
Ibland lämpar sig en plintgrund. I vissa fall kallar man detta för att ha en pålad grund, men det är egentligen missvisande eftersom en pålad grund är oftast en platta på mark med stöttande pålar på grund av dåligt bärande mark.
Plintgrunden lämpar sig extra väl för grunder på berg. Många gillar att plintgrunden inte behöver betong i stora mängder (bara själva plinten).
Sättningar är också något som förekommer för plintgrunden så slarva inte med markarbetet.
Annons – klicka på bild för mer info.
Använd internlänkarna nedan för att navigera i artikeln
Introduktion och planering
Olika typer av projektyper
Vad är en plintgrund?
En plintgrund är en grund som består av plintar. Man köper antingen färdiga plintar eller så gjuter man dessa på plats.Plintgrunden bär upp huset i dess bärande bjälklag så det är därför viktigt att man dimensionerar antalet plintar med rätt antal och med rätt avstånd mellan dem för att alla laster ska bäras upp på ett korrekt sätt.
Konsekvenser av plintgrunden
För plintgrunder så måste isoleringen per definition läggas i bjä
Järnvägens hus &#; år vid tio minuter
Under några decennier byggdes våra järnvägar tillsammans med tillhörande stationshus, magasin samt banvaktsstugor. Hur dessa utformades längs järnvägarna i Kronoberg, som på denna plats beskrivs, besitter tydliga paralleller i andra landsändar. dock vad sker med husen nu samt hur skall det vandra i framtiden?
Den första oktober invigdes den 32 kilometer långa bansträckan Liatorp-Alvesta vid Södra stambanan. Samma datum reser jag denna sträcka, det tar knappt tio minuter. detta märks även annars för att år existerar en ansenlig ålder inom järnvägssammanhang: ej mycket finns kvar ifrån invigningsåret, mer än själva kontinuiteten från järnvägstrafiken förstås. Från tågfönstret skymtar jag sekundsnabbt några stationer såsom vuxit mot samhällen: Liatorp, Eneryda, Vislanda. Tåget rusar förbi; detta var länge sedan enstaka stins vinkade av en tåg på denna plats. Väntetid besitter blivit dåtid. Men detta är även något annat &#; stationshusen i Liatorp och Vislanda är, tycks det mig, på pricken lika. samt de verkar vara byggda på talet, alltså långt efter järnvägens öppnande.
Efter tågbyte i Alvesta ser jag samma sak längs banan till Växjö. Även denna plats är detta nästan likadana stationshus &#; små gula träbyggnader, fast m
Skulle vara tacksam för klargörande av någon som verkligen vet.
Jag planerar för ett rejält (mellan 2,,5 m högt bullerplank och rejäla 90 cm plint ( kg/st) med extra tjocka plattjärn 6mm med 12,5 cm mellanrum i plinten. Stolpar i trä (NTR/A) x mm. Vill helst inte gjuta ner stolparna pga svårare att byta ut.
Fråga:
Vilken riktning ska plint(platt-)järnen ha för att ge bäst stabilitet i bullerplanket?
Alt. a) eller b) (v.g. se bild)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Kommentarer:
För alt. a): riskerar man ev att plattjärnen böjer sig med stolpen om vinden ligger på? Det är ju "platta" sidan (6 mm tjock) av järnet som tar upp kraft. (samt plintplaceringen blir svårare, kräver något noggrannare placering)
För alt. b): Plattjärnen riskerar inte att böja sig (har ju långsidan i kraftriktningen, dvs flera cm), men ger möjligen inte stolpen någon "direkt stötta" utan man förlitar sig på bultarna/själva infästningen & stolpen ska hålla
Erfarenheter eller ngt proffs som verkligen vet? Vilket ger bäst stabilitet med vindlast i åtanke. Jag har sett båda a) och b) alternativen i forum och