Vilken ålder insjuknar man i ra

Om Reumatoid Artrit

Reumatoid Artrit (RA) är den medicinska benämningen för detta vi brukar kalla ledgångsreumatism. Reumatoid artrit är den vanligaste från de reumatiska sjukdomarna. inom Sverige lever 0, % av den vuxna befolkningen med denna sjukdom. från de liksom insjuknar inom RA existerar den övervägande delen kvinnor. Alla åldrar finns representerade men vanligast är för att man insjuknar i åldern år.

Reumatoid artrit är enstaka autoimmun inflammatorisk sjukdom, vilket ofta börjar i små leder inom händer samt fötter (läs vidare beneath symtom). Inflammationen gör lederna stela samt är vilket värst då man stiger upp vid morgonen alternativt varit stilla en längre stund. detta går ej att bota ledgångsreumatism, dock med hjälp av medicin och fysioterapi kan inflammationen dämpas samt smärtan lindras.

Symtom vid reumatisk artrit

Den såsom drabbas från Reumatoid artrit kan uppleva ömhet, värk och belastningssmärtor och erhålla svullnad inom en alternativt flera leder. Det existerar framförallt fingrarnas leder likt drabbas (dock inte dem yttersta lederna) och motsvarande leder vid fötterna, anklar, knän samt armbågar. Oftast upplevs stelheten vara såsom starkast vid morgonen samt det förmå då ta upp mot flera timmar innan den släpper. andra v

  • vilken ålder insjuknar man i ra

    • Reumatoid artrit – den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

    Patientinformation

    Kirsi Tarnanen, Kari Puolakka och Finska Läkaresällskapet

    Svullna och stela leder?

    Ledsymtomen utvecklas i allmänhet rätt långsamt. Små och mellanstora leder ger oftast först symtom: fingrar, händer, handleder, fötter eller tår &#x; ofta båda händerna eller fötterna. Vilken annan led som helst kan ändå vara den som först blir sjuk. Småningom sprider sig sjukdomen till flera leder.

    En inflammerad led är svullen och ömmar vid beröring eller vid rörelse. Typiskt är att leden speciellt på morgonen är styv och stel, men att den inte värker vid vila.

    Riskfaktorer

    Ärftliga faktorer har uppskattats utgöra 60 procent av de riskfaktorer som inverkar på att RA bryter ut. Rökning fördubblar risken att insjukna och är tillsvidare den enda kända miljöriskfaktorn.

    Undersökningar och diagnos

    En av läkare konstaterad ledinflammation är utgångspunkten för misstanke på reumatoid artrit. Alla ledinflammationer är inte RA. Vid misstanke om RA ska patienten utan dröjsmål remitteras till en reumatologisk poliklinik, och diagnosen baserar sig på undersökningar gjorda av en reumatolog (special

    Behandling med DMARDs sker endast av reumatolog eller i nära samråd med reumatolog och bör påbörjas så tidigt som möjligt och före första röntgenförändring. Även en liten fördröjning av terapistarten med månader har stor betydelse för fortsatt sjukdomsförlopp och utveckling av leddestruktioner.

    Patienter med RA och DMARD-behandling följs på reumatologklinik. Vid aktiv RA tillämpas principen ”treat-to-target” vilket innebär att patienten följs tätt enligt beskrivning i PSVF-RA, dvs om hög sjukdomsaktivitet uppföljning efter 1 månad och annars uppföljning efter 3, 6, 12 månader från diagnos och/eller 3 månader efter nyinsatt behandling. Behandlingen justeras tills låg sjukdomsaktivet eller remission uppnåtts. Remission är alltid målet men kan, av olika skäl, inte alltid uppnås.

    Patienter som går in i ett stabilt och inaktivt skede, trots utsättning av DMARD, kan överföras till primärvården.

    Behandlingsmålen är på kort sikt:

    • Att lindra värk, rörelsesmärta, stelhet och trötthet

    • Bevara normal ledfunktion

    • Återgång till arbetslivet, anpassning av arbetsmiljö/arbetsuppgifter

    • Möjliggöra normalt socialt umgänge och fortsatta fritidsintressen

    På lång sikt:

    • Förhindra