Vikingatiden livet på gården

Hur var existensen på vikingatiden år ? Vi får lära oss om rädslan för fimbulvintern, ragnarök samt varför detta var kvinnorna på gården som fanns nyckelbärare. oss får även reda vid var namnen på våra veckodagar kommer ifrån samt att ”skicka pinne” fanns den tidens sms. Dessutom får oss vara tillsammans med på enstaka sejd samt uppleva byteshandel med enstaka skrytkam.

Ämnesord:

Fornnordisk sagor, Historia, Vikingatiden

Produktionsår

Tillgänglig till

30 juni

Talat språk

Svenska

Undertexter

Svenska

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade webbplats för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.

Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till flera tusen ämnestexter och pedagogiska filmer samt tusentals SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten.

SO-rummet riktar sig i första hand till elever och lärare på mellanstadiet (åk ), högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna material i olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-license

Den mangfoldige vikingtidsgården

Husholdet på en vikingtidsgård besto av et ektepar, deres barn, eventuelle arbeidsfolk og treller. Ekteparets foreldre bodde også på gården, om de fortsatt levde. Hos eliten var krigerfølget i tillegg en del av husholdet. På de minste brukene bodde det trolig ikke mer enn tre–fire mennesker. På de største gårdene kan det ha bodd over

I løpet av vikingtiden ble det større variasjon i byggeskikken. Tunet fikk flere småhus, men langhuset var fortsatt den viktigste bygningen på mange går­d­er. På større gårder var langhuset ofte 30–40 meter langt og 4–5 meter bredt. Det lengste kjente huset, fra Borg i Lofoten, var hele 83 meter langt.

Lite privatliv

Langhuset kunne huse både folk og fe, slik som tidligere, men i vikingtiden ble det mer vanlig med en egen bygning for dyrene.

Privatliv slik vi kjenner det, fantes ikke på gården. Menneskene spiste, ar­bei­d­et og sov stort sett i det samme rommet. Alle diskusjoner var derfor «of­fen­t­lige», og det samme gjaldt seksuallivet.

Utnyttet alle ressurser

Menneskene på gården levde stort sett av det de selv produserte. Over­skud­d­et brukte de til å bytte til seg andre varer. Tilgang på ulike na­